EDSBRO MASUGN

Historia

Efter branden i Skebobruk grundade ägaren till bruket Edsbro bruk 1686 med syfte att tillverka tackjärn (råjärn) för Skebobruk. De masugnsrättigheter som tidigare tillhört Skebobruk överfördes då till Edsbro bruk.

Malmen, som skickades från främst Dannemora gruvor, bearbetades här till tackjärn som därefter transporterades till Skebobruk i pråmar och ångbåtar för förädling till förstklassigt smidbart järn. Detta järn exporterades sedan framför allt till England.

Under denna period var Edsbro bruk det största tackjärnstransporterande bruk i denna del av Uppland. Den sista smältan som gjordes i bruket var förmodligen 1918.

Idag är Edsbro masugn den enda kvarvarande masugnen i Stockholms län.

Norrtälje kommun är ansvarig ägare till Masugnen, men inventarierna tillhör Edsbro hembygdsförening.

Se även ljudfiler där man kan ladda ner en historia när bruket var aktivt.

Utseende

Masugnen är om- och påbyggd ett flertal gånger vilket framgår av ugnens olika byggnadsmaterial.

Det 16 meter höga tornet har fyra olika skikt: ursprungligen bestod masugnen av en öppen gråstensugn, vilket syns av den grund i gråsten som finns kvar; ovanpå denna byggdes det på med grått gatstensliknande slaggtegel; ovanpå detta följer ett skikt av vit puts och slutligen ett skikt med rödtegel som byggdes på i slutet av 1800-talet. På rödtegelskiktet syns de träluckor genom vilka man fyllde masugnen med malm och kol.

I äldre tid var masugnen öppen, på 1800-talet slöts den upptill. Härigenom kunde gasens värme tas tillvara och användas till förvärmning av blästerluften.

Hur?

Vid bruket tillverkades tackjärn från 1680-talet till början av 1900-talet.

Brukets naturliga kraftkälla var ursprungligen vattenkraften som drev vattenhjul och blåsmaskiner m.m.

Malmen rostades med gas från masugnen för att bli fri från svavel och andra oönskade ämnen. Den blev så skör och lätt att den för hand kunde krossas till små stycken. Rostad malm och träkol fördes i olika transportbanor upp till masugnskransen överst på ugnen och fylldes på, ibland med tillsats av kalksten om kiselhalsten i malmen var för hög.

Temperaturen i masugnen ökades genom inblåsning av s.k. blästerluft från en blåsmaskin.

Ugnen tappades genom olika tömningshål var tredje eller fjärde timme. Den lättare slaggen användes som byggnadsmaterial i omkringliggande byggnader eller kördes på tippen. Järnet rann ut i formar och blev tackjärn eller gjutjärn.

Tackjärn och göt från Masugnen.

"VII" innebär det sjunde bergmästardömet, dvs Uppland med Roslagen samt Gästrikland och Hälsingland. Endast Edsbro hade dock en krona över siffran. Ibland kan stämpeln synas med ett "S" över Schebo bruk.